Allting började med att jag bytte skola enbart för att jag inte mådde bra på min förra. Jag minns hur nervös jag var när jag skulle gå in i klassrummet och säga hej. Benen skakade och jag ville bara skjunka ner genom golvet och aldrig komma tillbaka. Men allting gick faktiskt riktigt bra. Jag fick veta att det var två elever som var ute och fixade med ljus eftersom det var en tradition att ropa upp förskoleungarnas namn. Vi gick ut och ställde oss på en grusplan och frm till mig kom det en kille och sa hej. Killen var inte vem som helst. Att jag idag, nästan 15 månader senare skulle sitta och skriva om hur vi blev tillsammans känns overkligt. Vem hade kunnat tro att vi skulle börja dela framtid, tankar, sorg och säng. Tobias Larsson - Jag älskar dig.
Dagens efter att vi börjat skolan hade jag absolut ingenting att göra. Så jag pratade med Tobias på msn och jag berättade för honom hur tråkigt jag hade. Och galen som han är föreslog han att jag skulle komma till honom och umgås. Javisst, det kunde jag göra. Så jag klädde på mig och tog moppen och körde till honom. En bit ifrån en affär i hålan där han bor och jag gick i skolan blev jag stoppad av snuten som ville kolla om jag hade leg och knark med mig. Mitt leg låg hemma hos en kompis eftersom jag glömt min plånbok hos henne när det var Helsingborgsfestivalen. Polisen hotade med att göra en anmälan och ville kolla så jag inte var påtänd. Jag sa till dom att de får dom inte göra. Delvis för att det var manliga poliser och det är bara kvinnliga polisen som för visitera kvinnor. Dom blev sura på mig och jag sa till dom att dom kunde ju åka hem till till mig och förhöra min mamma som nog var den mest misstänka för knark eftersom hon har hemsk migrän och går på stark medicin dagarna när de är som värst. Iallafall så lät dom mig sticka, men jag fick inte köra moppen. Jag blev sur och ringde Tobbe. Jag trodde att jag skulle gråta, men snäll som han är mötte han mig och tog moppen.
Vi trallade upp till skolan och satte oss utanför musiksalen och pratade. Han frågade om jag ville se något äckligt och jag svarade jag. Snabbt som fasiken tog han upp handen och visade de mest snea finger man kan tänka sig. Jag lovar, hade man haft en gradskiva hade den visat 90 grader! Jag tror de är just i det ögonblicket jag började inse att han är något för mig. Men jag var inte helt övertygad.
Vi skojade en massa. Han kastade löv på mig och jag bara skrattade. Mer och mer började jag inse att han verkligen är killen jag letat efter o så många år. Men jag är en sån person som måste testa om dom kan kyssas innan jag blir tillsammans med någon. Sagt och gjort. Jag testade honom. Faktiskt så var han precis som alla andra bönder. Visste inte var tungan skulle vara och inte händerna för den delen heller. Men han dög, iallafall för ett tag.
När det blev tid att köra hem startade inte min moppe. Både min mamma och dåvarande styvpappa hade druckit vin till maten så dom kunde inte hämta mig. Det enda alternativet var att sova hos honom. Vi hade känt varandra max ett dygn och jag skulle redan sova där?! Men det gick bra, förutom att mina cigg tog slut och jag blev på ett jävla humör. Men faktiskt så stod han ut med mig. Det är nog den första killen som har gjort det. Den natten förändrade mitt liv. Jag hade bestämt att jag inte skulle berätta för någon om min bakgrund, men jag öppnade mitt hjärta och berättade allt om min styvmor som dött, hur jag hade haft det på min förra skola och att allt verkligen hade varit skitjobbigt. Jag minns inte så mycket av vad som hände mer än att han gav mig en puss och sa att allt skille bli bra. Och tänk så rätt han hade.
Dagen efter var det lördag. Eftersom jag ville lära känna Tobias mer så fick han följa med mig hem och sova hos mig. Känslorna började komma mer och mer och jag kunde inte hålla mina läppar borta från hans. Den natten, tog jag hans mobil och skrev "23/8-09, du och jag?" Och han sa ja.
Nu 15 månader senare har vi delat så mycket. Han är med i hela min framtid. Jan är den jag vill dela mitt liv med, få barn med och stå framför altaret och säga Ja. Det bästa av allt är nog att han är mer än en pojkvän. Han är en av mina bästa vänner och en person jag inte kan leva utan.
Så min älskade Tobias - För mig är du ett enormt stöd. Du har alltid funnits där för mig. Jag önskar att jag kunde visa min tacksamhet på något sätt. Och tro mig, det ska jag göra.
Jag har gett dig mitt hjärta. Ta väl hand om det, krossa det inte och älska mig som jag älskar dig. Så lovar jag att jag är din tills döden skiljer oss åt.
Allting började med att jag bytte skola enbart för att jag inte mådde bra på min förra. Jag minns hur nervös jag var när jag skulle gå in i klassrummet och säga hej. Benen skakade och jag ville bara skjunka ner genom golvet och aldrig komma tillbaka. Men allting gick faktiskt riktigt bra. Jag fick veta att det var två elever som var ute och fixade med ljus eftersom det var en tradition att ropa upp förskoleungarnas namn. Vi gick ut och ställde oss på en grusplan och frm till mig kom det en kille och sa hej. Killen var inte vem som helst. Att jag idag, nästan 15 månader senare skulle sitta och skriva om hur vi blev tillsammans känns overkligt. Vem hade kunnat tro att vi skulle börja dela framtid, tankar, sorg och säng.
Tobias Larsson - Jag älskar dig. ♥
Dagens efter att vi börjat skolan hade jag absolut ingenting att göra. Så jag pratade med Tobias på msn och jag berättade för honom hur tråkigt jag hade. Och galen som han är föreslog han att jag skulle komma till honom och umgås. Javisst, det kunde jag göra. Så jag klädde på mig och tog moppen och körde till honom. En bit ifrån en affär i hålan där han bor och jag gick i skolan blev jag stoppad av snuten som ville kolla om jag hade leg och knark med mig. Mitt leg låg hemma hos en kompis eftersom jag glömt min plånbok hos henne när det var Helsingborgsfestivalen. Polisen hotade med att göra en anmälan och ville kolla så jag inte var påtänd. Jag sa till dom att de får dom inte göra. Delvis för att det var manliga poliser och det är bara kvinnliga polisen som för visitera kvinnor. Dom blev sura på mig och jag sa till dom att dom kunde ju åka hem till till mig och förhöra min mamma som nog var den mest misstänka för knark eftersom hon har hemsk migrän och går på stark medicin dagarna när de är som värst. Iallafall så lät dom mig sticka, men jag fick inte köra moppen. Jag blev sur och ringde Tobbe. Jag trodde att jag skulle gråta, men snäll som han är mötte han mig och tog moppen.
Vi trallade upp till skolan och satte oss utanför musiksalen och pratade. Han frågade om jag ville se något äckligt och jag svarade jag. Snabbt som fasiken tog han upp handen och visade de mest snea finger man kan tänka sig. Jag lovar, hade man haft en gradskiva hade den visat 90 grader! Jag tror de är just i det ögonblicket jag började inse att han är något för mig. Men jag var inte helt övertygad.
Vi skojade en massa. Han kastade löv på mig och jag bara skrattade. Mer och mer började jag inse att han verkligen är killen jag letat efter o så många år. Men jag är en sån person som måste testa om dom kan kyssas innan jag blir tillsammans med någon. Sagt och gjort. Jag testade honom. Faktiskt så var han precis som alla andra bönder. Visste inte var tungan skulle vara och inte händerna för den delen heller. Men han dög, iallafall för ett tag.
När det blev tid att köra hem startade inte min moppe. Både min mamma och dåvarande styvpappa hade druckit vin till maten så dom kunde inte hämta mig. Det enda alternativet var att sova hos honom. Vi hade känt varandra max ett dygn och jag skulle redan sova där?! Men det gick bra, förutom att mina cigg tog slut och jag blev på ett jävla humör. Men faktiskt så stod han ut med mig. Det är nog den första killen som har gjort det. Den natten förändrade mitt liv. Jag hade bestämt att jag inte skulle berätta för någon om min bakgrund, men jag öppnade mitt hjärta och berättade allt om min styvmor som dött, hur jag hade haft det på min förra skola och att allt verkligen hade varit skitjobbigt. Jag minns inte så mycket av vad som hände mer än att han gav mig en puss och sa att allt skille bli bra. Och tänk så rätt han hade.
Dagen efter var det lördag. Eftersom jag ville lära känna Tobias mer så fick han följa med mig hem och sova hos mig. Känslorna började komma mer och mer och jag kunde inte hålla mina läppar borta från hans. Den natten, tog jag hans mobil och skrev "23/8-09, du och jag?" Och han sa ja.
Nu 15 månader senare har vi delat så mycket. Han är med i hela min framtid. Jan är den jag vill dela mitt liv med, få barn med och stå framför altaret och säga Ja. Det bästa av allt är nog att han är mer än en pojkvän. Han är en av mina bästa vänner och en person jag inte kan leva utan.
Så min älskade Tobias - För mig är du ett enormt stöd. Du har alltid funnits där för mig. Jag önskar att jag kunde visa min tacksamhet på något sätt. Och tro mig, det ska jag göra.
Jag har gett dig mitt hjärta. Ta väl hand om det, krossa det inte och älska mig som jag älskar dig. Så lovar jag att jag är din tills döden skiljer oss åt.
